Vad är 50 i romerska siffror

50 i romerska siffror skrivs som L. Det är en av de sju grundsymbolerna i systemet och faktiskt en av dem som förvirrar folk mest, just för att bokstaven inte ger nå'n självklar hint om femtio. Men logiken är rolig att lära sig! Förstår du hur L fungerar kan du avläsa de flesta romerska siffror du stöter på, vare sig de dyker upp i en filmtitel, på en klockurtavla eller på ett monument.

De sju grundsymbolerna i systemet

Det romerska talsystemet bygger på sju bokstäver med fasta värden: I = 1, V = 5, X = 10, L = 50, C = 100, D = 500 och M = 1 000. Alla andra tal formas av kombinationer av dessa. Systemet har rötter i det gamla Romarriket och uppstod troligtvis under det tredje seklet f.Kr., delvis inspirerat av det etruskiska talsystemet (ett folkslag som levde norr om Rom). Det innebär att systemet har funnits i nära 2 000 år. En stor skillnad mot vårt moderna decimalsystem är att det saknar noll, vilket begränsade romarna i komplexa matematiska beräkningar.

Additions- och subtraktionsregeln

Principen är enkel och ganska elegant. Läser du symbolerna från vänster till höger och de faller i fallande ordning adderas de. LX = 60, LXX = 70 och LXXX = 80. Men om en symbol med lägre värde hamnar direkt framför en med högre värde subtraheras den istälet. XL = 40 (L minus X), och XLIX = 49 (XL plus IX). Det finns också en viktig begränsning: samma symbol får aldrig upprepas mer än tre gånger i rad. Fyra skrivs alltid IV, aldrig IIII. Det vanligaste felet folk gör är att skriva IL för 49, men det tillåts inte. Rätt är XLIX.

Tal runt 50 att öva på

Med L som ankare är talen 41 till 59 de bästa att börja med. Fyrtiotalen: XLI = 41, XLII = 42, XLIII = 43, XLIV = 44, XLV = 45, XLVI = 46, XLVII = 47, XLVIII = 48, XLIX = 49. Sedan L = 50. Femtiotalen: LI = 51, LII = 52, LIII = 53, LIV = 54, LV = 55, LVI = 56, LVII = 57, LVIII = 58, LIX = 59. Fyrtiotalen inleds alltid med XL och femtiotalen med L. Övar du den här spannet sitter principen ganska snabbt.

Var du ser romerska siffror idag

Romerska siffror är förvånansvärt vanliga i det moderna samhälle. Klockor med romersk urtavla använder dem för alla tolv positionerna. Bokkapitel och förord numreras ofta med dem, och filmproduktionsår i eftertexterna är ett klassiskt exempel. Sportevenemang som Super Bowl och de olympiska spelen kör konsekvent med romerska siffror, Super Bowl LVIII är ett färskt sådant. Det finns också en lång tradition av att hugga in årtalet på offentliga byggnader med L:ar, M:ar och V:n.