För sex, sju år sedan kom den riktiga coachingyran till Sverige – alla skulle helt plötsligt anlita en en coach, eller utbilda sig till en. Vi skulle läsa utvecklande självhjälpsböcker, förbättra självkänslan och plocka fram vår inneboende potential. Nu är det inte så att jag tycker att det här är fel eller dåligt på något sätt. Nä, precis tvärtom:
Ett externt bollplank ger oss ett utrymme att reflektera, att sortera tankar, att prioritera och att fatta välgrundade beslut. Ett externt bollplank ser människan bakom och stöttar på vägen från ett läge till ett annat.
Det är bara det, att plötsligt infinner sig frågan, vilken slags coach ska jag anlita?
Karriärcoach, affärscoach, chefscoach, relationscoach, mental coach – ja, kärt barn har många namn. Och det är inte lätt att välja. Det finns cirka 400 certifierade coacher i Sverige och regel nummer ett är att alltid anlita en sådan. Kolla också hur många år coachen har jobbat och vilka tidigare erfarenheter han eller hon har. Har coachen spetskompetens inom något område? Be om referenser och checka att coachen förbinder sig att följa etiska regler från någon av branschorganisationerna. Till sist, fundera över vad du vill ha hjälp med, vilka förväntningar du har och vad du vill åstadkomma. Och framför allt: är coachen rätt person att hjälpa dig framåt med precis just det?
Jag menar alltså att en coachutbildning räcker inte. Det är coachens tidigare erfarenheter och utbildningar tillsammans med coachutbildningen, som avgör. Du behöver hela bilden.
Alltså, gör en bakgrundscheck innan du bestämmer dig!
